Den 9:e oktober utökade Kina sina exportrestriktioner till att inkludera ytterligare fem kritiska råvaror, de sällsynta jordartsmetallerna: holmium, erbium, tulium, europium och ytterbium. Därmed omfattas 12 grundämnen av krav på detaljerade tillstånd för export från Kina.

Indirekt sätts därmed återigen fokus på Ytterby gruva på Resarö i Roslagen – den plats där de sällsynta jordartsmetallerna upptäcktes för första gången. Den 19e oktober presenterade Föreningen Ytterby gruva den nya besöksappen och flera andra åtgärder för att göra gruvan, mera lättillgänglig och sprida kunskap om den världsunika platsen. Ytterby står i fokus både internationellt och lokalt.

Föreningen Ytterby gruva har sedan tio år tillbaka kämpat för att bevara och synliggöra den gamla gruvan i Stockholms inre skärgård några kilometer från Vaxholm. Äntligen ser det ut som om målet är i sikte. Marken, som ägs av Fortifikationsverket, ska säljas under 2026 via Vaxholms kommun till Föreningen och en samfällighet som omkringboende bildat. Området räddas därmed från exploatering och ska bli en mötespunkt både för att öka intresset för naturvetenskaperna bland skolungdomar och studenter för att skapa en spännande forskningsmiljö.

Fältspat och kvarts

Redan år 1755 finns dokumenterat att kvarts brutits i liten skala i ett pegmatitbrott vid Ytterby. 1794 kom brytningen av fältspat i gång och pågick sedan fram till 1933 då gruvan lades ned. Den vita fältspaten lämpade sig väl för porslinstillverkning. Under 1800-talet skeppades produkterna till porslinsfabrikerna i Gustavsberg, Marieberg och Rörstrand. Gruvans belägenhet på en ö underlättade transporterna. När porslinstillverkningen hos Rörstrand vid Klara Sjö i Stockholm flyttades till Göteborg 1922 överlät dåvarande ägaren Rörstrand gruvan till den siste gruvfogden C.A. Jansson som drev verksamheten till malmen tog slut och kunderna försvann. Total produktion från 1865 till stängningen var cirka 50 000 ton fältspat och 45 000 ton kvarts. För de första åren innan dess finns inga uppgifter men volymerna torde ha varit små.

Krut och svart mineral

Fältspaten från Ytterby bestod av helt vanliga mineral: kvarts; kalifältspat; natronfältspat; och mörk glimmer. Men det visade sig efterhand att gruvan skulle innehålla flera mineral som var mycket sällsynta. Carl Axel Arrhenius, en artilleriofficer med tekniskt intresse ville undersöka det krut som användes i armén. Han kom i kontakt med två kemister och så kallade proberare vid Bergskollegium, som väckte den trettioårige officerens intresse för kemi och mineralogi. 1787 fann Arrhenius i Ytterby ett svart mineral som senare sades ha ”spelat en större roll i den oorganiska kemins utveckling än något annat mineral”. Detta påstående av den svenske vetenskapsmannen G Flink från 1917 kan väl delvis tillskrivas den våg av nationalism som svepte över Europa i början av 1900-talet men sett från vår utsiktspunkt 2025 kanske det äger mer berättigande än någonsin tidigare?

Gadolin var först

Johan Gadolin från Åbo Akademi arbetade i Uppsala när han 1794 publicerade den första analysen av det svarta mineralet: 31 delar kiseljord, 19 delar alunjord (kalium/aluminium), 12 delar järnkalk och 38 delar av en okänd jordart. Mineralet kallades gadolinit efter den finske kemisten. Det fortsatta arbetet att identifiera vilka grundämnen som mineralet innehöll pågick under större delen av 1800-talet. Till att börja med ansåg dåtidens kemister att ytterjorden var oxiden av en ren metall men det visade sig vara fel och under de följande 100 åren identifierades totalt sju grundämnen ur mineral från Ytterby varav sex sällsynta jordartsmetaller och dessutom tantal. Tre av dessa har namn från fyndorten, yttrium, terbium och erbium övriga är holmium, tulim och skandium. Ytterby har dessutom fått ge namn åt ytterbium men det grundämnet upptäcktes inte ur ett mineral från Ytterby.

Bergskollegium i slottet

När ett nytt styrelseskick för Sverige växte fram under Axel Oxenstiernas ledning i början av 1600-talet fick också den för landets inkomster så avgörande gruvnäringen en ny organisation. Bergskollegium, det tolfte kollegiet som inrättades för att mera effektivt styra landet grundades 1637. Redan tidigt inrättades i kollegiets lokaler på slottet Tre Kronor i Stockholm ett slags laboratorium och en ansvarig proberare anställdes från Tyskland. 1683 beslutades att ett Laboratorium Chymicum skulle inrättas. Urban Hjärne, känd opponent mot de häxprocesser som pågick vid denna tid, utsågs till dess förste föreståndare.

Det svenska kemiundret

Sverige blev under stormaktstiden en integrerad del av den gruvindustriella sfär som hade sitt centrum i Tyskland med sydliga utstickare till Italien och Ungern och Bergslagen i Sveriges som sin nordligaste utpost. Ett utbyte med Tyskland förekom troligen redan på medeltiden, men i och med trettioåriga krigets förstörelse i Tyskland och de svenska provinserna i landet som tillkom efter westfaliska freden, underlättades och intensifierades utbytet ytterligare. Statens långa tradition av arbete för att förstå och förbättra gruvornas verksamhet och det internationella utbytet var två av faktorerna som bäddade för det svenska kemiundret under slutet av 1700-talet och hela 1800-talet. Kända svenska kemister som Scheele och Berzelius levde och verkade under denna tid. Särskilt den senare var också aktivt engagerad i analyser och karakteristik av de sällsynta jordartsmetallerna från Ytterby.

Gruvan utvecklas

Gruvdriften fortsatte parallellt med denna vetenskapliga utveckling. Brytningen gick från tillmakning till borrning och sprängning med krut och dynamit. En dieselmotor som drev gruvspelet installerades i början av 1900-talet men Ytterby förblev en liten, bara delvis mekaniserad gruva. Eftersom det inte var en metallgruva föll den utanför Bergsstatens intresseområde. Det är dåligt med källor från gruvans tidiga historia, men ett arbete att förhoppningsvis hitta ytterligare dokument pågår.

I dagens politiska debatt fokuseras mycket på vad som händer med en gruva när den av något skäl läggs ned. Här är Ytterby pegmatitgruva ett spännande exempel på hur den fått nytt liv som bränslelager under kalla kriget och nu är på väg in i en tredje helt ny användning som inspirationskälla för kommande naturvetare. En utbruten gruva behöver inte bli bara ett hål i backen utan kan bli en start på något nytt.

Ny besöksapp

I den nya besöksappen har föreningen samlat ett trettiotal korta filmer som ger fördjupning på bred front av alla aspekter av gruvans historia. Vi har lyckats hitta kopplingar till dagens vaxholmsbor, som berättar personliga minnen. Bengt Sandell, som är socialdemokratisk medlem av kommunstyrelsen, är barnbarns barn till den siste ägaren och tidigare gruvfogden C A Jansson som gick bort 1951. Gruvfogden skötte gruvan och ledde den dagliga verksamheten. Några Resaröbor vars huvudsakliga försörjning var som fiskare kunde jobba i gruvan på vintrarna. På somrarna kom säsongsarbetare ända från Dalarna. Den enda byggnad som finns kvar sedan gruvdriften var i gång är det sk fogdekontoret som byggdes om till bostad för Bengts mormor och morfar. Mormor var känd för sina goda bullar och – givetvis – sin stekta strömming. Bortom vetenskap och kalla kriget finns också personliga berättelser som föreningen också vill levandegöra och bevara.

Unika Ytterby

Ytterby i Roslagen är en helt unik plats där de geopolitiskt högaktuella sällsynta jordartsmetallerna först upptäcktes. Där möts det lokala och det globala, historia och nutid på ett tydligt sätt, som understryker behovet av uthålliga satsningar på naturvetenskaperna och gruvindustrins fortsatta betydelse.

Besöksappen: https://ytterbygruva.onspotstory.com/ytterbygruva