De första åren
Ingen vet bestämt när man började bryta mineraler i Ytterby. Kanske var det redan på 1600-talet som de första lassen med kvarts fraktades iväg med båt eller släde till glas- och järnbruken i Uppland. De första säkra bevisen på gruvans existens är dock daterade till år 1756 då ett mineralprov skickades till Bergskollegiet för analys.
Ytterby gruva var vid den tiden bara en i mängden av små skärgårdsgruvor. Det unika med Ytterby var att den bergart som bröts här, pegmatiten, var ovanligt grovkristallin vilket gjorde det relativt enkelt att separera och anrika dess främsta beståndsdelar, kvarts och fältspat. Det är dock först runt år 1790 som man förutom kvartsen även börjar ta tillvara fältspaten (främst röd mikrolin). Denna kom sedan att brytas här under drygt 140 år, en unikt lång period för en fältspatstäkt!
Vad användes då dessa mineraler till?
- Kvartsen var oumbärlig som slaggbildare i järnbrukens smälta, men även vid framställningen av glasmassa.
- Fältspaten var även den nödvändig inom både glas- och keramisk industri såsom flussmedel.
Men mest blev fältspaten känd som den viktigaste beståndsdelen i flintgods och fältspatporslin som hade börjat framställas i Meissen på 1720-talet och som därmed kunde konkurrera både i pris och kvalitet med det dyrare kinesiska porslinet. Ytterbys fältspat hade dessutom en låg järnhalt som gav ett riktigt vitt porslin.
Gruvan köptes tidigt in av Rörstrand, som också levererade fältspat till Gustavsbergs porslinsfabrik, och därför finns det föremål härrörande från Ytterby i många svenska hushåll ännu i våra dagar!